sjukontinenter

Hemma från Alicante!

Nu är vi hemma från den årliga tjejresan, och denna gång besökte vi Alicante! Jag kan verkligen rekommendera att åka dit, det var över förväntan och vi hade en toppenhelg! 

En resguide kommer inom kort! 

Nu försöker jag ladda inför sista veckorna på jobbet innan det äntligen är dags för semester! Ser otroligt mycket fram emot vår tågluff i Europa. 

Paradiset vid världens ände - Siquijor

Säsong: Vinterhalvåret 

Bo här: Coco Grove Beach. Det är ett måste! 
Ät här: Restaurangerna på hotellet är oslagbara. 
Highlights: Alla anställda på hotellet kunde våra namn efter en dag. När vi mötte en sa de "Hello Mr. Carlson" fast vi aldrig träffat dom. 
Missa inte: Åka ut på den flytande baren en bit ut i havet. Gärna i solnedgången. 

______________________________________

Hit måste jag åka igen, så är det bara. Vi tog bankabåten från Panglao tillsammans med några andra turister från Frankrike. Båtresan gick bra, vi fick byta tank en gång men det var enkelt gjort, bara att flytta plastslangen från ena 10-liters hinken till den andra. När vi väl kommit till ön hade vi inte bokat något hotell, men vi hade redan innan siktat in oss på Coco Grove Beach då vi hört så mycket bra om dom, men det fanns inga lediga rum på internet. Vi chansade och åkte dit ändå. Och tur var det! Det fanns en Bungalow kvar, precis vid havet, och den fick vi bo i.

Trots att hela hotellet var fullbokat så var vi i princip alltid ensamma. Vi kunde välja vilken solstol vi ville, äta på vilken restaurang vi ville. Personalen kunde våra namn, visste vilket hus vi bodde i. Denna plats är perfekt för avkoppling. Allt finns att tillgå, och man behöver inget annat. Det är bara du, havet, stranden och värmen. 

Våra solstolar utanför huset

Jag är dock inte den som endast slappar flera dagar - därför hyrde vi en dag en moppe och körde runt på Siquijor. Vi ville besöka sevärdigheterna, bland annat ett underbart vattenfall. Det finns flera sevärdigheter på ön, och det var härligt att åka runt och kika lite själv!

Cambugahay Falls

På kvällarna hade man möjlighet att boka bord på vid någon av dessa nedanför. Det var magiskt att kända sanden vid fötterna och äta lagom till solen går ner, med facklor tända runtom. Det serveras samma mat som andra restauranger i Filippinerna, det vill säga pasta, pizza, smörgåsar och några varianter på Filippinsk mat. Det finns något för alla. Otippat nog åt jag en av våra godaste måltider på Filippinerna här, nämligen Hamburgar. 

Här spenderades våra middagar

På Coco Grove Beach slappnar man av. Man går upp, äter frukost på någon av restaurangerna, läser en bok, snorklar, kanske testar på att dyka. På kvällarna kan man spela spel på barerna eller njuta av solnedgången. En dag fick vi skjuts ut till en flotte 500 meter ut  i vattnet. Väldigt speciellt och härligt! Efter några intensiva dagar med båtluffandevar det skönt med total avslappning. 

Vad är det man vill ha under en semester? Avkoppling, underbara miljöer, god mat, trevlig personal, mysiga boenden och spännande utflykter. Siquijor finns allt.

Nästa och sista stoppet på vår resa i Filippinerna var en båda hade sett fram väldigt mycket emot - nämligen Oslob där vi simmade med Valhajar. 

Att resa aktivt 2017 - vandring i Lysefjorden
 

Just nu råder det en stor trend att resa aktivt - träningsresor, äventyrsresor och vandringsresor. Just vandring är något som jag verkligen har fått upp ögonen för på senare år. Sommaren tycker jag är den bästa årstiden att vandra på, framför allt i norra Europa. Det finns så fantastiskt många leder, nationalparker, fjordrar, berg att bestiga och vidder att upptäcka. Det finns något för alla; antingen kan man bära med sig tält och mat och gå någon av de längre lederna. Eller så kan man vandra mellan byar där det finns övernattningsmöjligheter. Längre ner kan ni läsa om tips eller leder att vandra som jag själv är sugen på att testa!

För två somrar sen flög vi över en helg till Norge. Vi hade endast fyra dagar ledigt och dom dagarna ville vi maxa! Vi tog oss därför till södra Norge - närmare bestämt Stavanger. En oupptäckt pärla som är en otroligt mysig fiskestad. Ifrån Stavanger rinner fjorden Lysefjorden upp i Norge. Anledningen till att vi åkte hit var för att vi skulle testa på två klassiska vandringar som finns här - Preikestolen och Kjeragbolten

Vi startade resan med att ta färjan från Stavangers hamn ut i skärgården, och hoppade sedan på en buss som tog oss de sista 30 minuterna till Preikestolens fjellstue. Vi hade bokat en natt på deras boende, vi ville vara ute i god tid på vår tur dagen efter. Det är många turister som åker hit via bussresor från Stavanger under högsäsongen, och är ofta mycket folk i leden. För att slippa de värsta köerna valde vi att bo i deras fjällstuga - något vi verkligen inte ångrar! Det är så fantastiskt fint där, det ligger precis vid en sjö (fjord?) och känslan av lugn infann sig direkt. Vi utforskade området lite och upptäckte att det finns väldigt många vandringsleder runtom, men vi har siktet inställt på Preikestolen. 

Frukost i fjällstugan

Preikestolen är en bergformation som ser ut som en stol, en nästan 90grader vinkel rakt ner i fjorden. Vandringen är endast 3,8km men något brant på sina ställen. Det var många barnfamiljer som gick och är en relativt lätt vandring. Underlaget var bra hela tiden och man hade gott om tid att stanna och vila. 

Färskt vatten ur bäcken

Vi hade med oss matsäck och vatten. Det sistnämnda behövdes däremot inte eftersom det finns massa färskvatten som porlar i bäckarna. Vi hade fantastiskt väder och vandrade hela vägen upp och möttes av den finaste av vyer.

 
 
 

Utsikten härifrån är svår att beskriva. Man blickar ut över hela Lysefjorden, 600 meter över havet. Med denna utsikt åt vi lunch. 

Efter att ha tagit de obligatoriska bilderna ute på stolen (nära men inte för långt ut!) kände vi oss nöjda och började promenaden ner igen. Vid denna tid hade mycket mer turister kommit och vi var glada att vi missat den värsta rushen. Nu hade vi gott om tid att ta oss tillbaka till Stavanger och hinna utforsta staden på kvällen. Vi checkade in på vårt hotell och begav oss ut för en bit mat. Tyvärr hittar man ingenting under 300kronor, så det är dyrt, men ändå gott och för en kväll kändes det värt det. Dagen efter var ännu en tidig dag och vi ville vara mätta och belåtna såklart!

 Mysiga Stavanger

Klockan sex avgick bussen från Stavangers busstation och tog oss de runt två timmarna upp till Kjerag. Vårt mål var att vandra till Kjeragbolten, en stenbumling som sitter fast mellan två klippavsatser. Vi hade bokat resan online där det stod att man borde vara en van vandrare för att ta sig upp hit. "Hur svårt kan det vara?" tänkte vi och bokade ändå. Om vi säger såhär - jag ångrar absolut inte att vi gjorde det men ett bättre par skor hade varit att föredra. Innan vi gick av förklarade busschauffören "Några av er kanske inte kommer hinna tillbaka innan bussen åker hemåt igen.." och berättade vilka alternativ man hade om man inte hann med bussen. Det var alltså fler som tidigare hade varit lika våghalsiga som oss.

 

Vi påbörjade vandringen direkt. Uppåt, uppåt, uppåt på berget. Aldrig tog det slut. Tillslut kom vi upp och möttes av otroligt stark vind. Vi insåg då att vi nu skulle ta oss ner igen för berget, och sedan uppåt igen på nästa kulle. Vi vandrade över bäckar, hälsade på får, och försökte hålla så torra som det gick. Nu började det även regna. När vi kommit upp på berget igen så väntade ännu en nedstigning. Och ännu en uppstigning. Vi började fundera på om vi skulle hinna, men vi fortsatte. När vi väl kommit upp igen var det sånt oväder - regn, blåst och halt berg. Här uppe var stora delar täckta av snö. Nu var det plant en bra bit och vi mötte folk som stod och tog skydd bakom stora stenblock och vilade.

"Ut på tur - aldrig sur"

 

Efter ytterligare en halvtimma berättade de som vi mötte att det inte var långt kvar, och tillslut såg vi den. Kjeragbolten, 1 km upp i luften som folk våghalsigt hoppade ut på. Det är stup rakt ner. Efter denna vandring, skakiga ben och blöta berg vågade ingen av oss chansa. Vi var glada att äntligen vara där! Vi tog några bilder och påbörjade samma väg tillbaka igen.

 Kjeragbolten - äntligen framme!

Jag lärde mig att det är värre att gå nerför än att gå uppför, mina knän tog ordentligt med stryk och värkte av de stumma och tunga kliven ner. Vi hann ner och hade gott om tid innan bussen gick, och värmde oss med våfflor i turiststugan. Aldrig har det smakat så gott! Vi var euforiska av vad vi just upplevt, men då var det gott att vara inne i värmen och försöka torka våra kläder.  

Om Preikestolen är 2/10 i svårighetsgrad skulle jag säga att Kjeragbolten är 7/10. Preikestolen är mer turistigt, väl utmärkta leder och bra underlag. Kjeragbolten är inte speciellt långt, men väldigt kuperat och brant på sina ställen. Man kommer inte vidare utan att klättra och hålla i sig i järnrepen. Det är en mer utmanande led. Efter denna vandring kändes Preikestolen som en tuffare promenad. En underbar promenad och ett fantastiskt äventyr. Båda gav mig mersmak. 

 

 Vandringen i Kjerag

Jag älskade hela upplevelsen och har många fler leder att vandra i Norge. Högst upp på min önskelista står Nordnorge och Lofoten. Tätt därefter kommer Besseggen och även Trolltunga. Jag skulle vilja bestiga Kebnekaise och vandra delar av Kungsleden. Om ni har några tips på vandringar jag inte får missa får ni gärna kommentera! Och just det, alla hann med bussen hem igen från Kjerag!

 Solnedgången från vår fjällstuga